Egenfångad insjöfisk är en av de största enskilda källorna till PFAS för den som fiskar regelbundet. Samtidigt är fisk nyttig mat, och de allra flesta svenska sjöar är opåverkade. Nyckeln är att veta vad som gäller för just ditt vatten – och att skilja på de nationella kostråden och de lokala.

Varför hamnar PFAS i fisken?

PFAS som läckt ut i en sjö tas upp av organismerna i vattnet och anrikas uppåt i näringskedjan. Rovfiskar som gädda, abborre och gös hamnar högst upp och får därför generellt de högsta halterna.

En viktig skillnad mot andra miljögifter: PFAS binder till proteiner, inte till fett. Dioxiner och PCB lagras i fettvävnad, och där hjälper det att skära bort fettet och grilla så fettet rinner av. För PFAS fungerar det inte – ämnena sitter i muskelköttet, alltså i själva filén. Det finns ingen tillagningsmetod som får bort dem.

De nationella kostråden

Livsmedelsverket har sedan länge nationella kostråd för egenfångad insjöfisk. Dessa drivs i första hand av kvicksilver, inte av PFAS, och gäller arter som abborre, gädda, gös och lake:

GruppRekommendation
Vuxna i allmänhetHögst en gång per vecka
Barn, unga, gravida, ammande och den som vill bli gravidHögst 2–3 gånger per år

Livsmedelsverket uppdaterade sina kostråd i april 2025, men rådet om fisk lämnades oförändrat i väntan på en risk- och nyttovärdering från Efsa som väger nyttan av att äta fisk mot riskerna. Den väntas vara klar 2027.

Lokala kostråd på grund av PFAS

Utöver de nationella råden beslutar kommuner och länsstyrelser om lokala kostråd där provtagning visat förhöjda PFAS-halter. Dessa är ofta strängare och gäller ibland alla fiskarter i ett område, inte bara rovfisk. Några exempel:

  • Vättern. Barn, gravida, ammande och den som vill bli gravid bör inte äta fisk från sjön mer än 2–3 gånger per år. Sedan 2024 omfattas även kräftor från Vättern av kostråden.
  • Storsjön och Lillsjön i Jämtland. Kring Frösön och delar av Östersunds tätort bör abborre, gädda, sik och harr inte ätas oftare än 2–3 gånger per år – av alla grupper.
  • Delar av Uppsala kommun. Barn och unga upp till 18 år, gravida, ammande och den som vill bli gravid: högst 2–3 gånger per år. Övriga: högst en gång per månad.
  • Ronnebyån i Blekinge. Kommunen har avrått från att äta fisk från ån efter fynd av förhöjda halter.

Listan är inte fullständig och råden ändras när nya provtagningar görs. Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor är rätt instans att fråga om vad som gäller där du fiskar.

Så gör du en rimlig bedömning

  1. Ta reda på om det finns lokala kostråd för ditt vatten. Sök på sjöns namn plus ”kostråd” eller kontakta kommunen.
  2. Fundera på om det finns en känd källa i närheten – flygplats, brandövningsplats, militärt övningsfält eller nedlagd industri uppströms.
  3. Variera arterna. Rovfisk ligger högst i näringskedjan. Sik, mört och braxen ligger generellt lägre.
  4. Variera fångstplatserna i stället för att äta all fisk från samma sjö.
  5. Följ det strängaste rådet om du tillhör en känslig grupp och det finns både nationella och lokala råd.

Vanliga frågor

Hjälper det att rensa bort skinn och fett?

Mot dioxiner och PCB, ja. Mot PFAS, nej – de sitter i muskelköttet. Rådet om att skära bort fettet gäller alltså andra miljögifter än PFAS.

Gäller det här odlad fisk och fisk från butik?

Nej. Kostråden gäller egenfångad fisk. Fisk som säljs i handeln omfattas av EU:s gränsvärden för PFAS 4 i animaliska livsmedel, och livsmedelsföretagen ansvarar för att de inte överskrids.

Är det farligt att bada i en påverkad sjö?

Nej. Bad bedöms inte innebära någon risk. Det är långvarigt intag via mat och dricksvatten som riskbedömningarna handlar om.

Ska jag sluta äta insjöfisk helt?

Det är inte myndigheternas råd. Fisk bidrar med omega-3, D-vitamin, jod och selen, och Livsmedelsverket rekommenderar fisk 2–3 gånger i veckan generellt. Poängen med kostråden är att begränsa fisk från specifika påverkade vatten och att variera – inte att välja bort fisk.

Läs vidare

Källor

Senast granskad: augusti 2026. Lokala kostråd ändras löpande – kontrollera alltid med din kommun.