PFAS är en samlingsbeteckning för flera tusen industriellt framställda kemikalier som har det gemensamt att de innehåller starka bindningar mellan kol och fluor. Bindningen är en av de starkaste inom organisk kemi, och det är därför ämnena knappt bryts ner alls i naturen. Det har gett dem smeknamnet evighetskemikalier.

Vad står förkortningen för?

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Skillnaden mellan de två leden är hur fullständigt fluorerad molekylen är: i ett perfluorerat ämne har alla väteatomer på kolkedjan ersatts med fluor, i ett polyfluorerat bara några av dem.

OECD räknar i dag med att gruppen omfattar över 4 700 ämnen. De mest omtalade är PFOA och PFOS, som båda tillverkades i stora volymer från 1940-talet och framåt och som numera är kraftigt begränsade. När PFOA och PFOS fasades ut ersattes de i många fall av kortkedjiga PFAS, som är mer lättrörliga i vatten och svårare att avskilja i reningsprocesser.

Varför används PFAS?

Kol–fluor-bindningen ger egenskaper som är svåra att uppnå på annat sätt. PFAS stöter samtidigt bort både vatten och fett, tål höga temperaturer, motstår kemisk påverkan och sänker ytspänningen kraftigt. Det gör dem användbara i:

  • Brandsläckningsskum, särskilt AFFF-skum för bränder i brandfarliga vätskor
  • Impregnering av textil, skor, mattor och möbeltyg
  • Non-stick-beläggningar i kokkärl, ofta i form av PTFE
  • Fett- och vattenavvisande livsmedelsförpackningar
  • Kosmetika, där de ger produkter längre hållbarhet och bättre smetbarhet
  • Skidvalla, elektronik, medicinteknik, fordonsindustri och växtskyddsmedel

Hur hamnar PFAS i miljön och i oss?

De största punktkällorna i Sverige är platser där PFAS-haltigt brandskum använts under lång tid: militära flygfält, civila flygplatser och brandövningsplatser. Därifrån har ämnena läckt ner i grundvattnet och i vissa fall förorenat kommunala vattentäkter och enskilda brunnar. Kallinge i Ronneby och Ärna utanför Uppsala är de mest kända svenska fallen.

Utöver punktkällorna sker en diffus spridning från produkter, avloppsvatten, slam och luft. PFAS har påvisats i regnvatten över hela jorden, inklusive på platser långt från all industri.

För de flesta i Sverige kommer exponeringen huvudsakligen via mat och dricksvatten. Fisk från förorenade sjöar, ägg från hönor som fått fiskmjöl i fodret och dricksvatten från förorenade täkter är de källor som väger tyngst. Bor du nära en känd punktkälla kan bilden se helt annorlunda ut.

Vad gör PFAS med hälsan?

PFAS bryts inte ner i kroppen utan ansamlas över tid. Halveringstiden varierar kraftigt mellan ämnen – för vissa handlar det om dagar, för andra om flera år.

Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, bedömde 2020 att den känsligaste effekten är påverkan på immunförsvaret, närmare bestämt ett försämrat antikroppssvar efter vaccination hos barn. Utifrån det satte myndigheten ett tolerabelt veckointag på 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka för summan av PFOA, PFOS, PFNA och PFHxS. Efsa pekar även på samband med förhöjda blodfetter, påverkan på leverenzymer och lägre födelsevikt.

I november 2023 klassificerade IARC, WHO:s cancerforskningsinstitut, PFOA som cancerframkallande för människa (grupp 1) och PFOS som möjligen cancerframkallande (grupp 2B). Klassificeringen av PFOA byggde på tillräcklig evidens i djurförsök och stark mekanistisk evidens hos exponerade människor, med begränsad evidens för njurcellscancer och testikelcancer hos människa.

Det är värt att hålla två saker isär. En IARC-klassificering är en faroklassificering – den säger att ämnet kan orsaka cancer, inte hur stor risken är vid en viss exponering. Klassificeringen gäller dessutom två enskilda ämnen, inte hela gruppen på flera tusen. För de flesta PFAS saknas fortfarande underlag för att bedöma hälsoeffekterna alls. Läs mer på sidan om risker med PFAS.

Hur regleras PFAS?

Regleringen sker på flera nivåer samtidigt:

  • Dricksvatten. Sedan 1 januari 2026 gäller bindande gränsvärden i Sverige: 4 ng/l för PFAS 4 och 100 ng/l för PFAS 21, enligt LIVSFS 2022:12.
  • Livsmedel. EU införde 2023 gemensamma gränsvärden för PFAS 4 i animaliska livsmedel som ägg, kött, fisk och skaldjur.
  • Enskilda ämnen. PFOS, PFOA och PFHxS är reglerade globalt genom Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar.
  • Gruppen som helhet. Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland lämnade 2023 in ett gemensamt förslag till Echa om ett brett begränsningsförslag för PFAS inom Reach. Förslaget bereds fortfarande.

Vanliga frågor

Är teflonpannor farliga?

PTFE, som teflonbeläggningar består av, är en PFAS men en polymer med mycket stora molekyler som i sig anses ha låg biotillgänglighet. Bekymret gäller framför allt tillverkningen, där mindre PFAS-molekyler använts som hjälpämnen, samt vad som händer när beläggningen repas eller överhettas. En hel och oskadad panna som används vid normal matlagningstemperatur bedöms inte utgöra någon betydande exponeringskälla.

Kan man mäta PFAS i blodet?

Ja, tekniskt sett. Men det finns inget etablerat gränsvärde för blod som säger vad ett visst värde betyder för just dig, och inget behandlingsalternativ som följer av svaret. Blodprover används därför i huvudsak i forskning och i kartläggningar av drabbade områden, inte som individuell hälsokontroll.

Försvinner PFAS ur kroppen?

Långsamt, och främst via urin. Om exponeringen upphör sjunker halterna gradvis, men för de långkedjiga ämnena mäts halveringstiden i år. Det går inte att påskynda processen på egen hand – det som fungerar är att minska tillförseln.

Läs vidare

Källor

Senast granskad: augusti 2026.