Kräftsäsongen är här – och nya uppgifter om PFAS i svenska kräftor väcker frågor om vad som faktiskt finns på kräftbordet. Livsmedelsverkets kontroll visar att samtliga sju analyserade samlingsprov av signalkräfta från Vättern överskred ett eller flera av EU:s gränsvärden för PFAS.

Det betyder inte att myndigheterna avråder alla från att äta kräftor. Halterna varierar mellan olika vatten och ursprung, och för Vättern finns särskilda kostrekommendationer. Här går vi igenom vad proverna visar och vad råden innebär inför kräftskivan.

Finns det PFAS i kräftor?

Ja. PFAS kan tas upp av vattenlevande djur och har hittats i både fisk och kräftor. Hur höga halterna blir beror bland annat på vilket vatten djuren kommer från.

Sedan 1 januari 2023 finns EU-gränsvärden för fyra PFAS-ämnen – PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS – samt summan av dessa, PFAS-4, i bland annat kräftdjur.

För kräftdjur är gränsvärdet för PFAS-4 5 mikrogram per kilo, vilket motsvarar 5 nanogram per gram. För PFOS är gränsvärdet 3 mikrogram per kilo.

Alla sju analyserade Vätterprov över gränsvärden

I Livsmedelsverkets kontrollprogram för 2024 analyserades sju samlingsprov av signalkräfta från Vättern.

Livsmedelsverket konstaterar att samtliga sju prov överskred ett eller flera gränsvärden för PFAS. Överskridandena kvarstod även när analysresultatens mätosäkerhet hade räknats bort.

Det är ett tydligt resultat, men det ska inte tolkas som att alla kräftor i Sverige har motsvarande halter. PFAS-belastningen skiljer sig mellan sjöar och fångstområden.

Varför sticker Vättern ut?

PFAS har under lång tid tillförts miljön från många olika källor. Vätternvårdsförbundet beskriver både lokala källor och atmosfäriskt nedfall som delar av belastningen på Vättern.

Vättern är dessutom en näringsfattig sjö. Vätternvårdsförbundet har lyft att miljögifter i ett sådant ekosystem kan fördelas på en mindre mängd biomassa, vilket kan bidra till högre koncentrationer i organismer.

Sjön har också lång omsättningstid. Ämnen som redan hamnat i Vättern kan därför finnas kvar under lång tid.

Svenska och importerade kräftor kan skilja sig

Ursprungslandet på kräftpaketet säger inte i sig hur mycket PFAS kräftorna innehåller. Det avgörande är bland annat miljön där de har levt.

Svenska forskningsresultat har visat tydliga skillnader mellan kräftor från olika områden. I en studie med svenska livsmedel hade signalkräftor från Vänern och Vättern högre uppmätta PFAS-halter än analyserade signalkräftor från Spanien.

Det gör frågan mer komplicerad än att svenska eller importerade kräftor generellt skulle vara bättre. För konsumenten är fångstområde och den lokala PFAS-belastningen mer relevant än enbart ursprungsland.

Hur mycket Vätterkräftor kan man äta?

För fisk och kräftor från Vättern finns särskilda kostrekommendationer på grund av PFAS.

Barn, ungdomar, gravida, ammande och personer som vill bli gravida rekommenderas att äta fisk och kräftor från Vättern högst 2-3 gånger per år.

Övriga rekommenderas att äta fisk och kräftor från Vättern högst 12 gånger per år.

Råden omfattar alltså både fisk och kräftor från sjön och ska ses över hela året – inte som ett antal tillåtna kräftskivor utöver fiskkonsumtionen.

Varför finns kostråd när det också finns juridiska gränsvärden?

EU:s gränsvärden och myndigheternas kostråd fyller olika funktioner.

Gränsvärdena reglerar vilka halter som får finnas i livsmedel som släpps ut på marknaden. Kostråden handlar i stället om människors sammanlagda exponering och hur ofta ett livsmedel kan ätas.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har samtidigt påpekat en viktig detalj: när EU:s gränsvärde för kräftdjur togs fram saknades tillräckliga data om PFAS i insjökräftor. Underlaget baserades huvudsakligen på marina kräftdjur som hummer, krabba och havskräfta, där halterna generellt var lägre.

Det är en del av förklaringen till den speciella situation som uppstått kring Vätterkräftorna.

Är det farligt att äta kräftor på kräftskivan?

PFAS är framför allt ett problem vid långvarig exponering. En enskild kräftskiva ska därför inte likställas med att regelbundet äta livsmedel med förhöjda PFAS-halter.

För den som äter kräftor från Vättern är det relevanta rådet att följa de särskilda kostrekommendationerna och räkna samman konsumtionen med fisk från samma sjö.

För kräftor från andra vatten går det inte att dra slutsatser om PFAS-halten enbart utifrån resultaten från Vättern.

Det här vet vi inför kräftsäsongen 2026

  • PFAS förekommer i kräftor och halterna kan skilja sig kraftigt mellan olika fångstområden.
  • Samtliga sju samlingsprov av signalkräfta från Vättern i Livsmedelsverkets kontroll för 2024 överskred ett eller flera PFAS-gränsvärden.
  • Vättern har särskilda kostrekommendationer för både fisk och kräftor.
  • Barn, ungdomar, gravida, ammande och personer som vill bli gravida rekommenderas högst 2-3 måltider per år med fisk och kräftor från Vättern.
  • För övriga är rekommendationen högst 12 måltider per år.
  • Resultaten från Vättern säger inte att alla svenska kräftor innehåller höga halter av PFAS.

Källor