Efsa har sänkt det acceptabla dagliga intaget för TFA med drygt 70 procent. Ämnet är det PFAS som påträffas oftast i den svenska miljön – och samtidigt ett av få som inte omfattas av gränsvärdena för dricksvatten.
Den 21 juli 2026 publicerade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, en ny vetenskaplig rapport om hälsobaserade riktvärden för trifluorättiksyra (TFA). Uppdraget kom från EU-kommissionen, och slutsatsen är att ämnet är mer problematiskt än man tidigare utgått från.
Det här är beslutet
| Värde | Tidigare | Nytt |
|---|---|---|
| ADI – acceptabelt dagligt intag | 0,05 mg/kg kroppsvikt och dag (2017) | 0,014 mg/kg kroppsvikt och dag |
| ARfD – akut referensdos | Fanns inte | 0,07 mg/kg kroppsvikt |
Sänkningen av ADI motsvarar en faktor 3,5, alltså ungefär 72 procent. Att en akut referensdos sätts för TFA är dessutom nytt – tidigare fanns bara ett värde för långvarigt intag.
Vad är TFA?
Trifluorättiksyra är ett ultrakortkedjigt PFAS-ämne med bara två kolatomer. Till skillnad från de mer omtalade ämnena PFOS och PFOA tillverkas TFA sällan avsiktligt – det bildas när andra ämnen bryts ner:
- Flera växtskyddsmedel bryts ner till TFA
- Majoriteten av de köldmedier som används i luftkonditionering och kylanläggningar, så kallade F-gaser
- Andra PFAS-ämnen som bryts ner i miljön
Eftersom TFA är extremt vattenlösligt och rörligt sprids det lätt via nederbörd till grundvatten, jord och grödor. Enligt Sveriges geologiska undersökning är det det PFAS-ämne som påträffas oftast i den svenska miljön.
Varför sänktes värdet?
Efsa gick igenom omkring 170 studier och regulatoriska dokument. Det avgörande fyndet gällde sköldkörteln: i en utökad engenerationsstudie av reproduktionstoxicitet på råtta sågs sänkta nivåer av sköldkörtelhormonet tyroxin (T4) hos hanråttor. Utifrån det satte arbetsgruppen en referenspunkt (BMDL20) på 8,6 mg/kg kroppsvikt och dag.
Därefter tillämpades den vanliga osäkerhetsfaktorn 100 för skillnader mellan och inom arter, plus en extra faktor 5. Den extra marginalen motiveras av att det saknas långtidsstudier av cancerrisk och att effekter på immunförsvaret under fosterutvecklingen inte är tillräckligt undersökta. Arbetsgruppen bedömde samtidigt att TFA sannolikt inte är genotoxiskt.
TFA ingår inte i gränsvärdena för dricksvatten
Det här är detaljen som är lätt att missa. De gränsvärden som gäller i Sverige sedan januari 2026 – 4 ng/l för PFAS 4 och 100 ng/l för PFAS 21 – omfattar inte TFA.
PFAS 21 bygger på listan i EU:s dricksvattendirektiv, och det kortaste ämnet där är PFBA med fyra kolatomer. TFA har två. Ämnet faller alltså utanför både PFAS 4 och PFAS 21 och ingår därmed normalt inte i den analys ett vattenverk är skyldigt att göra. Ett vatten kan med andra ord klara gränsvärdena med god marginal och ändå innehålla betydande halter TFA.
Flera myndigheter i Europa räknar med att det nya riktvärdet kommer att ligga till grund för framtida gränsvärden för TFA i både dricksvatten och livsmedel. Något sådant är dock ännu inte beslutat. Vad som gäller i dag beskrivs på sidan om PFAS i dricksvatten.
Maten är den största källan
Enligt en undersökning från Livsmedelsverket kommer omkring 90 procent av det TFA vi får i oss från vanliga livsmedel i butik, inte från dricksvattnet. Det skiljer TFA från de långkedjiga PFAS-ämnena, där dricksvatten och egenfångad fisk ofta dominerar exponeringen.
Kritik: sänkningen räcker inte
Miljöorganisationerna PAN Europe och Générations Futures välkomnar beslutet men menar att det kommer sent och inte går tillräckligt långt. Deras invändning är att Efsa accepterar en för hög grad av påverkan på sköldkörtelfunktionen, och att effekter på immunförsvaret och hjärnans utveckling underskattas.
Organisationerna anser att slutsatsen borde leda till ett omedelbart förbud mot de växtskyddsmedel som bryts ner till TFA.
Vad händer nu?
Efsas riktvärden är underlag, inte lagstiftning. EU-kommissionen och medlemsstaterna ska nu ta ställning till vilka åtgärder som behövs. Konkret kan det handla om omprövning av godkännanden för växtskyddsmedel som bildar TFA, om nya gränsvärden i livsmedel, och på sikt om att ta in TFA i dricksvattenkontrollen.
Värt att notera är att det svenska förslaget om nationellt förbud mot PFAS i konsumentprodukter uttryckligen undantar bekämpningsmedel för jordbruket.
Läs mer
- PFAS i dricksvatten – gränsvärden, provtagning och rening
- Vad är PFAS?
- PFAS-användningen i jordbruket ökar kraftigt
- Hur undviker man PFAS?
Källor
- Efsa – EFSA lowers safe level for exposure to TFA
- Scientific Report on consumer health-based guidance values for trifluoroacetic acid, EFSA Journal 2026
- PAN Europe – EFSA:s nya hälsobaserade värden för TFA
- Aftonbladet/TT – Höga PFAS-halter, riktvärde sänks dramatiskt
Senast granskad: augusti 2026.
Lämna ett svar