Regeringen har skickat ut ett förslag på remiss om ett nationellt förbud mot PFAS i kläder, skor, kosmetika, köksredskap och skidvalla. Förbudet föreslås gälla från den 1 januari 2028, och Sverige går därmed före EU. Men importerade varor blir svåra att komma åt, medger miljöministern.

Förslaget remitterades den 23 juli 2026 och är en del av den nationella handlingsplan för PFAS som regeringen antog samma dag. Tanken är att minska utsläppen i närtid, i stället för att vänta på den heltäckande begränsning som behandlas inom EU:s kemikalielagstiftning Reach.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver förslaget som ”det mest ambitiösa förbudet i världen mot PFAS i konsumentprodukter”, med reservationen att regeringen inte har full överblick över andra länders lagstiftning.

Vilka produkter omfattas?

Förbudet gäller produkter som tillhandahålls konsumenter på den svenska marknaden:

  • Kläder och skor
  • Impregneringsmedel för kläder och skor
  • Kosmetiska produkter
  • Köksredskap
  • Skidvalla

Bekämpningsmedel för jordbruket omfattas inte, trots att användningen av PFAS i växtskyddsmedel ökar kraftigt i Sverige.

Gränsvärden – inte nollgräns

Förslaget är inte ett totalförbud mot varje spår av PFAS. Produkterna får inte säljas om de innehåller PFAS över vissa gränsvärden, och de nivåerna har hämtats från det begränsningsförslag som ligger på EU-nivå. Det gör att svenska regler och kommande EU-regler ska kunna gå ihop.

Ett antal undantag föreslås. Två av dem är värda att notera för konsumenter: begagnade produkter omfattas inte, och inte heller kläder som innehåller återvunnet material. Second hand-handeln och återvinningsledet berörs alltså inte av förbudet.

Förbudet är byggt för att upphöra

En detalj som sällan nämns i rapporteringen är att det nationella förbudet är tänkt att vara tillfälligt. Avsikten är att det ska upphöra att gälla när motsvarande reglering på EU-nivå träder i kraft.

EU-kommissionen väntas under 2027 lägga fram sitt eget förslag till bred begränsning av PFAS, och de produkter som ingår i det svenska förslaget finns med där. Reach-begränsningen bedöms dock inte leda till bindande lagstiftning förrän om ytterligare något eller några år. Det svenska förbudet fungerar därmed som en brygga fram till dess.

Importen är hålet i förbudet

Pourmokhtari medger att förbudet blir svårt att tillämpa på varor som konsumenter beställer direkt från utlandet, exempelvis via kinesiska handelsplattformar som Shein och Temu. Verktygen som återstår är nationell reglering, stickprovskontroller och tillsyn mot företag som systematiskt bryter mot svenska regler.

Ministerns eget råd till konsumenter är att handla svenskt, eftersom svenska producenter kommer att omfattas av reglerna. För den som vill minska sin exponering redan nu finns dock mer träffsäkra åtgärder än att välja inköpsland – se vår guide till hur man undviker PFAS, där dricksvatten och egenfångad fisk väger tyngre än kläder och smink för de flesta.

Vad händer nu?

Remissvaren ska vara inne hos Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 30 november 2026. Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter. Först därefter tar regeringen ställning till om förslaget ska bli verklighet.

Om förordningsändringarna går igenom träder de i kraft den 1 januari 2028 – samma år som kemikaliejätten BASF har lovat att fasa ut PFAS ur sina produkter.

Läs mer

Källor