PFAS ansamlas i kroppen och lämnar den långsamt. Det är grunden till oron. Men bilden av vad ämnena faktiskt gör med hälsan är mer nyanserad än rubrikerna antyder, och skiljer sig kraftigt mellan de enskilda ämnena i gruppen. Den här sidan sammanfattar vad myndigheterna bedömer att forskningen visar – och var kunskapen fortfarande saknas.
Hur exponeras vi?
För befolkningen i stort dominerar mat och dryck. Livsmedelsverkets kartläggning av svenskarnas exponering pekar ut fisk, ägg och dricksvatten som de tyngsta bidragen. Damm inomhus, livsmedelsförpackningar och kosmetika bidrar också, men i mindre grad.
För enskilda personer kan bilden se helt annorlunda ut. Den som fått sitt dricksvatten från en förorenad täkt under lång tid, eller som regelbundet äter egenfångad fisk från en påverkad sjö, kan ha halter många gånger högre än genomsnittet. Det är dessa grupper myndigheternas riskbedömningar i praktiken handlar om.
Vad Efsa bedömer som den känsligaste effekten
Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, gjorde 2020 en samlad riskvärdering av fyra PFAS-ämnen: PFOA, PFOS, PFNA och PFHxS. Slutsatsen var att den effekt som uppträder vid lägst exponering är påverkan på immunförsvaret – konkret ett försämrat antikroppssvar efter vaccination hos barn.
Utifrån den effekten satte Efsa ett tolerabelt veckointag på 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka för summan av de fyra ämnena. Värdet är avsett att hållas under sett över ett helt liv, inte som ett tak för en enskild vecka. Efsa noterar också samband med förhöjda blodfetter, påverkan på leverenzymer och något lägre födelsevikt.
Cancer: vad IARC faktiskt sa
I november 2023 utvärderade IARC, WHO:s cancerforskningsinstitut, två enskilda PFAS-ämnen:
| Ämne | Klassificering | Grund |
|---|---|---|
| PFOA | Grupp 1 – cancerframkallande för människa | Tillräcklig evidens i djurförsök, stark mekanistisk evidens hos exponerade människor, begränsad evidens för njurcellscancer och testikelcancer hos människa |
| PFOS | Grupp 2B – möjligen cancerframkallande | Stark mekanistisk evidens, men begränsad evidens hos både djur och människa |
Två saker är viktiga att förstå här. För det första är en IARC-klassificering en bedömning av fara, inte av risk. Den svarar på frågan om ämnet kan orsaka cancer under några omständigheter – inte på hur stor risken är vid den exponering du eller jag har. Grupp 1 innehåller därför både tobaksrök och saltad fisk.
För det andra gäller klassificeringen två ämnen, inte gruppen. PFAS omfattar tusentals substanser, och för de allra flesta finns inte tillräckligt underlag för att bedöma cancerrisken över huvud taget. Att ett ämne heter PFAS säger alltså i sig ingenting om dess cancerrisk.
Övriga hälsoeffekter som studerats
Utöver immunpåverkan och cancer har forskningen undersökt en rad samband. Evidensstyrkan varierar, och för flera av dem är resultaten inte entydiga:
- Förhöjda blodfetter, särskilt kolesterol – ett av de mest konsekvent observerade sambanden
- Påverkan på sköldkörtelhormoner
- Lägre födelsevikt vid exponering under graviditet
- Påverkan på leverfunktion, sett som förhöjda leverenzymer
- Nedsatt fertilitet och senare pubertetsdebut
De flesta av dessa samband kommer från observationsstudier på befolkningsnivå. Sådana studier kan visa att två saker hänger ihop, men inte ensamma bevisa att den ena orsakar den andra.
Vilka är särskilt känsliga?
- Foster och spädbarn. PFAS passerar moderkakan och överförs via bröstmjölk. Utvecklingsperioder är känsligare för kemisk påverkan.
- Små barn. Högre intag i förhållande till kroppsvikt, och det är i denna grupp effekten på vaccinationssvar observerats.
- Gravida och ammande. Både för egen del och för barnets.
- Storkonsumenter av insjöfisk och boende i områden med känd förorening.
Det är därför myndigheternas kostråd nästan alltid har en särskild, strängare rekommendation för just dessa grupper. Se sidan om PFAS i insjöfisk.
Vad ett överskridande betyder
PFAS orsakar inte akuta förgiftningssymtom vid de halter som förekommer i svensk miljö. Om ditt dricksvatten ligger över gränsvärdet innebär det inte att du blir sjuk av att dricka det i dag eller i morgon. Livsmedelsverkets hållning är att vattnet normalt kan användas medan orsaken utreds och åtgärdas.
Riskbilden handlar i stället om vad ett förhöjt intag under år eller decennier gör. Det är också därför gränsvärdena är satta med god marginal till de nivåer där effekter observerats.
Det vi inte vet
Ärlig redovisning av kunskapsluckorna hör hemma på en sida som denna:
- Riskvärderingarna bygger på en handfull ämnen. Vad de tusentals övriga gör är i stor utsträckning okänt.
- Vi vet lite om hur olika PFAS samverkar med varandra och med andra miljögifter.
- De kortkedjiga ersättningsämnena är sämre studerade än de långkedjiga de ersatte.
- Efsas tolerabla veckointag är i sig omdiskuterat – vissa forskare anser det för högt satt, andra för lågt.
Är du orolig för din egen exponering är sjukvården rätt instans att vända sig till, inte en webbplats. Kontakta din vårdcentral, och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor om oron gäller ditt dricksvatten eller din närmiljö.
Källor
- IARC Monographs vol. 135 – PFOA och PFOS (november 2023)
- Efsa, Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food (2020)
- Livsmedelsverket – PFAS
- Kemikalieinspektionen – om PFAS
Senast granskad: augusti 2026. Innehållet är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.