Justitiekanslern säger nej till skadestånd från staten till de PFAS-drabbade i Kallinge. Beslutet kom den 3 juli 2026 och innebär att omkring 150 medlemmar i PFAS-föreningen inte får den ersättning på 200 000 kronor per person som de begärt. JK hänvisar återigen till preskription.

Beskedet är den andra vändan hos JK i samma ärende, och det kommer efter att myndigheten under hösten 2025 hade öppnat fallet på nytt. För föreningen, som drivit frågan i över ett decennium, är det ett bakslag.

– Jag tycker de väljer en enkel väg genom att inte ta ansvar, säger föreningens vice ordförande Martin Johansson till SVT.

Två separata processer – lätta att blanda ihop

Det här handlar inte om samma sak som den uppmärksammade domen från 2023. Där riktades kraven mot Ronneby kommun, som levererat vattnet. I december 2023 gav Högsta domstolen de drabbade rätt till skadestånd från kommunen.

Det aktuella ärendet gäller i stället staten och därmed Försvarsmakten, som är källan till föroreningen. Brandskum med PFAS har använts vid övningar på flygflottiljen F17 sedan mitten av 1980-talet och förorenat vattentäkten. Kraven mot staten prövas av Justitiekanslern, inte av domstol.

Föreningens medlemmar har begärt ersättning både för personskador och för vad de menar är brott mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Så har ärendet rört sig

  • November 2024 – JK avslår kraven. Motivering: preskription, eftersom mer än tio år gått sedan det förorenade vattnet slutade levereras i december 2013.
  • Sommaren 2025 – föreningen lämnar in ny bevisning om att Brantafors vattenverk fortsatte leverera förorenat vatten fram till oktober 2014, alltså nästan ett år längre än staten hävdat.
  • September 2025 – JK meddelar att preskription inte längre hindrar en prövning och öppnar ärendet igen. En kompletterande utredning begärs in från Försvarsmakten.
  • Juli 2026 – JK säger ändå nej.

Varför nej den här gången?

Det är här beslutet blir intressant. JK har nu granskat just den tillkommande perioden och gjort bedömningen att staten inte kan hållas skadeståndsansvarig för den, eftersom vattnet då filtrerades och låg under den åtgärdsgräns för PFAS som gällde vid tillfället.

– Vår utredning har kommit fram till att vattnet under den här perioden filtrerades och då befann sig under gränsvärdet för PFAS, säger Martin Mörk, byråchef vid Justitiekanslern, till SVT.

Faller den perioden bort återstår den ursprungliga tidsgränsen. Enligt JK:s beslut skulle föreningen ha framställt sitt krav senast den 20 maj 2024. Anspråken kom in den 9 oktober samma år.

Åtgärdsgränsen som beslutet vilar på finns inte längre

En detalj som är värd att notera: den åtgärdsgräns JK utgår från var Livsmedelsverkets dåvarande rekommendation på 90 nanogram per liter för summan av elva PFAS-ämnen.

Den nivån gäller inte längre. Sedan den 1 januari 2026 är gränsvärdet i Sverige 4 ng/l för PFAS 4 – ungefär tjugotvå gånger strängare, och juridiskt bindande på ett sätt som den gamla åtgärdsgränsen aldrig var. Vatten som på sin tid bedömdes ligga med god marginal under rekommendationen skulle med dagens regler mycket väl kunna ligga över gränsvärdet.

Juridiskt är det inte avgörande – ansvaret prövas mot de regler som gällde då, inte mot dagens. Men det säger något om hur snabbt kunskapsläget flyttat sig under de år ärendet pågått. Mer om vad som gäller i dag finns på sidan om PFAS i dricksvatten.

Vad händer nu?

Föreningen har beskrivit vägen via JK som ett sätt att undvika fortsatt processande i domstol. Med avslaget är den vägen stängd, och frågan om statens ansvar är fortfarande inte prövad i sak.

För ordföranden Herman Afzelius har processen pågått i mer än ett decennium. Han beskriver det som att det tagit ”tolv och ett halvt år av mitt liv”.

Föreningens ombud, advokaterna Göran Starkebo och Johan Öberg, har riktat kritik mot att staten enligt dem undviker sakprövningen genom att åberopa formella hinder.

Läs mer

Källor